Leva, träna, umgås, öppna sig och sluta straffa sig. Jag önskar att allt var en dröm som man kunde vakna upp ur. Jag har tappat lusten till allt och har gjort för mycket dumt och straffat mig själv allt förlänge nu. Sedan April har jag rökt. Det har blivit så mycket att jag är beroende och mår skit om jag inte får röka. Jag slutade träna när jag började kräka. Jag hade så mycket ångest och press på mig att jag inte klarade av det. På det hela var jag depremerad och staffade mig för att jag hade sabbat en sak som jag kunde haft nu. Trodde aldrig jag skulle känna så och trodde aldrig jag skulle känna det igen. Jag straffade mig så mycket att jag nästan tog livet på mig. Till sist hade jag ingen energi att göra något. Slutade träna men gick ner i vikt ändå. Jag som liten har alltid haft allt planerat hur jag vill ha allt. Jag ville ha en perfekt bal med en fin klänning och energin att göra kvällen till den bästa. Jag hade en skit dag men jag var fin i håret och sminkad samt hade världens finaste klänning. Hade ingen energi för jag låg på sjukhuset två dagar innan och fick inte äta något för de skulle göra gastrostupi. Min student fick jag för mycket att dricka till min lilla kropp som inte klarade av det så jag deckade vid halv 11 och mådde dåligt hela dagen. Samt jag snackade inte med någon i klassen för jag hade stängt alla ute för ett tag sedan. Efter studenten skulle jag jobba hela sommaren men planerna blev ändrade och jag fick spendera fem veckor på sjukhuset för att kunna komma på rätt bana igen och inte behöva skriva mitt testament. Fast och andra sidan har inget viktigt längre. Jag kom in på skolan fast ska börja efter sommaren. Nu sitter jag i den nya lägenheten och har inget att göra om dagarna. Jag har precis varit förkyld och har jätte dålig kondis men pepp pepp ska börja träna igen och denna gången för att bilda muskler och må bättre och inte för att gå ner i vikt!