Ett fel närmare rätt

En vanlig torsdag. Har vaknat upp, duschat, sminkat mig, fixat håret och rökt. Sen stack jag till skolan för att kolla på fotboll. Vi förlorade stort. Sen hämtade jag ut mitt smink som jag hade beställt för två veckor sedan. Segt att det tog så långt tid men sparade 300 kr på att beställa det från England. När jag kom hem ringde pappa och så pratade vi ett tag.
Känner mig så okunnig på mitt område när det gäller skolan, Allt är nytt och allt är på engelska. Massa text och bokstäver som är jobbigt att läsa. Förhoppningsvis klarar jag det och blir lite mer teknisk än vad jag är nu. Alla mina tekniska prylar går sönder och jag har bara otur.

Igår var jag ute på Smålands, Kåren och Morfar. På Smålands va det rätt kul, drack inte så mycket där eftersom jag tatuerade mig i förgår och det är inte bra att dricka när man har gjort det. Sen gick vi till kåren och där va det bra. gammal musik och roliga människor. Efter kåren gick vi till Morfars där var vi tills de stängdes vid tre. Sen gick vi hem.

Nu sitter jag här och tänker på allt som har hänt sen jag började här på högskolan. För det första kom jag in på skolan. Till vissa som inte trodde på mig sen bor jag själv också utan att falla tillbaka till mitt gamla dåliga beteende. Fast när det gäller killar så har jag fortfarande problem för fattar fel beslut innan jag hinner tänka för jag tror jag har tänkt igenom vad jag vill. Sitter här och har insätt att jag tog rätt beslut från början och nu är det väldigt fel. Jag har insätt att jag va för impulsiv och lyssnade inte på min insikt och trodde jag ville nått men det har visat sig att det var fel och den jag var intresserad av var mitt framför mig. Varje dag och varje natt kan jag se honom genom mitt fönster. Har inte modet att prata med honom mer. Inte nu när jag vet vad jag vill, det blir en helt annan sak att prata med honom då. Innan kunde jag prata om allt till honom för jag kände inget men sen så har jag skaffat ett förtroende för honom och då är det mycket svårare att prata. Saknar våra konversationer på nätterna där vi sitter vid vars en dator och skriver till varandra dagligen. Även om det inte känns så för honom betydde det mycket för mig att ha nån att snacka med i en ny stad som förstod mig och som stöttade mig i svåra problem. Jag tog bara honom för givet och var naiv och brydde mig inte om honom på de sättet som jag borde ha gjort. Har en vän i alla fall men kommer ej bli mer. Mina beslut har sätt till att jag aldrig ska vara lycklig. Men nu bryr jag mig om honom.

Hoppas jag lär mig av mitt misstag. Fast man ska aldrig ångra något som har fått en att le. Allt jag har gjort har fått mig till en starkare person och jag ångrar inget. Fått många kloka råd som har bevisat att man kan vara sig själv.
RSS 2.0